fotbolls sambo?

Puuhh.. Det är gjort!! Är ursprungen, fullmatad och nyduschad!! Det känns skönt att ha avklarat de där 5 km som jag skrev om tidigare idag.
Min sambo ser på fotboll och jag sitter som så ofta bredvid med datorn i knät eller med ett magasin upptryckt under näsan.
Det är nästan optimalt, om favoritlaget och hans andra älskling Chelsea vinner vill säga.
Jag är ingen soccerlover, har aldrig varit och lär nog aldrig att bli. Trots weekend till London med tema fotboll och H:s envisa försök att inviga mig i fotbollsvärlden har han inte riktigt lyckats. Det vill liksom inte bita sig fast och tro mig jag har försökt och gör det fortfarande, dock utan vidare resultat. Visst händer det ibland att jag skriker till när det blir mål eller sjunger med på en heja-ramsa. Men jag undrar om det inte till största delen beror på att jag blir så glad för H:s skull (och för att husefriden bibehålls förstås). Så har vi heja-ramsorna då som bara älskar att slicka sig fast i min hjärna vare sig jag vill det eller inte. Jag tror nog att min älskade H får vara glad för det lilla när det gäller mig och fotboll.

Kommentarer
Postat av: Gabby

Haha känner igen det där ;)

2009-08-19 @ 07:57:59

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0