My lifestyle

Jag och min son tog oss ut på en promenad idag. Jätteskönt, men lite konstigt. Jag känner mig fortfarande inte hemma i de här kvarteren och har inte hittat nått bra stråk att gå än. Jag tycker ju om att se på saker, människor och hus, men här blir det lätt samma, samma. Inne i stan kunde jag gå en och samma runda nästan varje dag (nu överdriver jag) i ett år utan att tröttna. Men å andra sidan är det skönt att slippa piffa till sig nu utifall att man skulle springa på en "kändis". Det gör jag garanterat inte här eftersom jag knappt känner någon. För och nackdelar med allt. Sen spelar det nog en ganska stor roll att jag inte jobbat sen jag gick på semester i juli. Jag anser mig ju vara en social varelse som är van att träffa mycket människor dagligen, så kanske därför det börjar kännas ensamt.
Hoppas det blir bättre med tiden. :)

Lillen sov inte allt för mycket i natt, det vill säga inte jag heller. Stackaren hade ont i magen och för att H inte skulle få en allt för dålig start på arbetsveckan gick jag upp och vyssade honom till sömns. Det hjälpte en stund. Svårt att veta vad man ska hitta på, men jäklar så påhittig man måste bli som förälder. Han somnade tillslut vid bröstet, så jag också fick sova nån timme. Livet som spädbarnsförälder! :) De som tror sig veta säger "njut nu för sen blir det mindre sova.." Jo tjena! Blir att lyfta ögonlocken med tändstickor framöver.. :)

♥♥